"Vi hör av oss" ..

.. in my ass att ni gör. Är så otroligt trött på ordet jobb. Det ordet får mig till att få panikattacker, ångest, en stor stenklump i mitt huvud och i mitt bröst. Jag har gjort väldigt mycket föra tt få jobb, lämnat cv, presenterat mig, skickat in ansökningar genom internet men ingenting har gett resultat.

Träffade på en butikschef idag och jag ska förklara från början.

Vi hade varit på jobbjakt, en grupp från utbildningen, där man ska ut och leta efter praktikplatser och rekryteringsbehov. Jag och en till tog ovanplan på erikslunds shoppingcenter för att höra med 8 st butiker. I en av dem sa butikschefen att de skulle höra av sig om det var någonting, ifall de behövde extra arbete och allt lät positivt med vad vår utbildning handlade om och de var intresserade. Två veckor efter jobbjakten kommer det in en fråga till oss alla i gruppen om att denna butik behövde anställa extraarbetare och jag blir genast intresserad. Inte för att stilen tilltalade mig mycket, men jag vill bara ut och träffa folk, visa mitt engagemang för att jobba och vara serviceinriktad till 100 % vilket jag verkligen ÄR. Jag gick dit, lämnade mitt cv och allt verkade så jädrans positivt att det kändes som att jag skulle få gå på intervju.

Men så går dagarna, och veckan gick ut som hon skulle höra av sig på. Jag gick dit, chefen var på kontoret och kunde inte ta emot, men jag kunde lämna cv som jag redan hade gjort, andra gången var det jul så förstod att de flesta chefer skulle vara lediga. Tredje gången var lika som det första, satt på kontoret men att jag kunde lämna cv.

Sen idag, när jag körde ner vagnar till lagret ser jag människan, som tamigfan inte har mage nog att slänga iväg ett mail eller ringa om att platserna är tagna. Jag frågade om de anställt och svaret var: Ja. Så där har jag, länge som fan, väntat på ett jävla svar om att få extra arbete, och det kändes så jävla rätt. Att jag verkligen skulle få det. Så har denna butikschef inte mage nog att meddela mig det.

Jag blir så fucking-jävla-skit-trött på att de som söker dessa förbannade jobb för att man ska klara sig, måste kämpa som ett djur medans de sitter där och ska bedöma en människa på hur man svarar frågor. Som t.e.x säg tre saker om dig själv. Jag menar, det är inte bara frågan, det är så mycket bakom den. Säger man någonting fel är det kört.

Jag är otroligt trött på att ständigt jaga. Kroppen tar ut sin rätt genom att jag t.ex. nu börjar få feber, är megatrött i hjärnan och orkar inte göra någonting men samtidigt måste jag ha inkomst och börja leva. Måste skaffa ett jobb där jag trivs. Alla dessa måsten. Det är så mycket krav ute i världen idag. Man ska se ut på ett visst sätt, man ska prata på ett visst sätt osv. Och självklart förstår jag att man inte kan komma som en hippie och röka hasch till en bankintervju men ni fattar min poäng. Kan man inte bara vara sig själv och lära sig genom andra.

Snart tar jag ett lån på 100.000 kr, åker till mexico i fem månader och sedan kommer jag tillbaka utvilad. För jag är så förbannat trött. Trött på allt.