Jobb stod på schemat idag, och det var väldigt påfrestande. Det var sjukt mycket folk och jag blev lite för stressad i en situation, vilket resulterade i att jag ville åka hem och krama mamma. Men som sagt, jag ÄR bara människa, herregud. Man kan inte vara hur jävla duktig som helst på en gång. Det är det som är grejen. Jag har för höga prestationskrav på mig. Jag är en sådan människa som måste kunna allt, klara mig själv och veta allt på en gång. Jag liksom vill inte fråga eller be om hjälp för då anses jag som svag. Jag vill verka stark och bli sedd som en tjej att: Shit, hon är ju sjukt duktig.
Men jag måste intala mig själv att jag är duktig redan, oavsett om jag ber om hjälp. Det är bara vissa saker jag måste träna på sen sitter dem inprintade. Men det är svårt, jättesvårt att jobba bort prestationångest. Jag har haft den så himla länge, redan i högstadiet och det sitter i. Sjukt jobbigt.
Jag ska bara ta djupa andetag, absolut inte stressa och ta mig den tid det tar för att lära mig alla saker vid kassan. Med ett visst tempo, absolut, men att bara ta det lugnt och sansat. Får se hur det går, känner jag mig själv så vet jag att det kommer ta tid. Men den tiden får det ta.
Nya tag i morgon på jobbet. Har trots allt världens bästa arbetskollegor. Underbarare människor finns det inte, och tack för att de förstår.
Trevlig fortsatt lördagskväll!
Ciao!
| Take it easy, and take a deep breathe. Everything is going to be fine! |
1 kommentar:
åh, hjärtat. Du ÄR verkligen duktig. Det har jag alltid tyckt<3
Skicka en kommentar