bethrest

Sitter vid Fredriks dator och skriver, vilken skillnad - mot min lilla laptop. När jag sitter här längtar jag verkligen efter en stationär dator, allt känns så mycket enklare på något sätt. Med bilder och sånt, det är det jag menar. Som blir enklare. Man kan fixa med mappar och grejer utan att det blir krångligt, vilket kan bli på Mac. mm. Nåja, han vill bygga ihop en dator till mig och jag säger inte nej till det direkt!
Men det är nog några år kvar, eller så sparar jag ihop till en helt ny. Inte för att jag tvivlar på honom, men kan vara skönt att ALLT är nytt från början.

Vi har nyss kommit hem från stan, har storhandlat och my god - är inte det världens bästa känsla, när man kommer hem och får fylla skafferi, kyl och frys, så säg!! Älskar det. Rensade ut skafferiet, jävlar var grejer som man inte behövde. Hade tre johnny's senap tillexempel. Kanske lite overkill med det! Nu sitter jag som sagt här, framför datorn och äter chips ... ok vad hände?

Har mått lite dåligt igår och idag med min yrsel, men helt plötsligt vid ica maxi försvinner den. SKÖNT!!!! Så nu behöver jag inte hålla i huvudet med handen för att kunna koncentrera mig på modern family (vilket är världens bästa serie just nu!!!!).
Vet inte vad denna yrsel kan bero på, har tänkt så himla mycket på den. Hur den plötsligt bara uppstod igår kväll. Kan vara med mina tabletter, eftersom jag måste äta järntabletter vid mens osv så är det ganska viktigt. Och de vitaminer jag har överhuvudtaget. Har också tänkt på att det kan vara pykisk utmattning med stress. Blev så himla känslig i onsdags (om att jag betedde mig som en bitch ibland) och det har hållt i sig. Kanske tog ut igår och nu när det släpptes så kändes allting bara så bra? Känns som om man har fått en liten nystart, att jag bara ska ta det lugnt. Ska börja ta promenader, inte stressiga och tänka att jag måste gå en mil varje dag, utan mer, andas in, få ny energi, gå i skogen bland löv och lera (vill köpa ett par gummistövlar!!) och känna att jag lever. Att jag inte behöver stressa om allt. Gör nämligen just det med mina föräldrar. De har blivit så himla duktiga efter operationen med träning, speciellt pappa som springer över en mil varje dag, och när jag väl ska ut och springa tar jag ut mig på en gång och springer allt vad jag har och klarar det inte. Klart som fan Natalie att du inte klarar det. Det är någonting man måste bygga upp. Men jag jämför mig så jävla lätt. Hatar det med mig själv, för jag behöver inte vara bäst i allt jag gör. Just med träningen måste jag ta i min takt, göra det roligt och motiverande. Så tänkte ta mig en promenad i morgon, utan att känna "nu ska jag förbränna 500 kalorier". Ett glatt humör och nya krafter är mitt motto!! Sen på tisdag tänkte jag simma om jag får in det i schemat, och sedan gå på onsdag och lite sådär. Jag tror det kan bli bra.

Det ska bli bra! Peppa mig!!!

PUSS!