2.10.2014

the last goodbye

Förr förra onsdagen var min sista jobbdag på KappAhl. Det var inte sagt men jag kände att, jag lämnar mitt kort där jag hade skrivit hur mycket de betyder för mig och en chokladask för att "avsluta" det hela. I och med att Ginger skulle komma tillbaka måndagen därpå så skulle jag iallafall inte få några mer tider, så jag tänkte att det var lika bra.

Kändes som om ett ganska snabbt avslut, jobbade tre-åtta den kvällen och stängde med Lisa. Hade tänkt prata med Marie om att är detta min sista vecka men precis när jag skulle prata med henne fick jag kund och hon går hem klockan fem, så jag hann inte. Det var då jag tänkte att, men då lämnar jag det på kontoret ikväll.

Så jag jobbade mina sista tre timmar på Hälla. Kändes normalt, kunde nog inte riktigt förstå att jag inte skulle komma dit något mer. Fick sms dagen efter av chefen och sa att det var så fint det jag skrivit och att hon ville att jag skulle komma in så vi fick kramas och säga hejdå! På måndagen smsade hon mig och sa att tisdag jobbade hon, så jag åkte in då. Träffade Ginger, som jobbade andra dagen efter hennes skada som hände i november och det var så kul att träffa henne. Sen fick jag följa med Marie in till lunchrummet och där stod det två presenter och en champagneflaska!! åh. blev helt rörd. Öppnade paketet från guldfynd där det var två champagneglas, sååå himla fina. Sen öppnade jag ett litet från KappAhl då, och där låg det två lipsmackers, haha. Vi ska ju försöka sälja slut på dom där, och i kortet skrev jag att jag kommer och hälsar på, kollar om ni har sålt mer lipsmackers, lite skoj sådär! Det var roligt!
Sen kramade jag om alla och sa hejdå. Inte för sista gången eftersom jag kommer ju självklart hälsa på, men usch vad jobbigt det var. När jag satt i bilen kände jag hela huvudet bli tungt och jag blev så trött. Lättad och trött på samma gång. Mina fina tjejer där, så jävla tråkigt att jag inte får jobba med er längre ...

Resan har varit väldigt givande, det har varit roligt att fått tagit del av KappAhl, att fått träffat otroligt fina och snälla människor som har stöttat mig, svarat på mina miljoner frågor om returer, reklamationer, vart vissa plagg sitter ( de bygger ju om lite då och då!) och massor!! Alla samtal om deras liv jag fått höra om, fått råd själv och tänka på saker som man annars inte tänker på. Som en liten familj kan man väl säga.

Jag har varit väldigt negativ om själva jobbet men människorna är det ingen som helst fel på. Jag kom underfund med att detta var inte någonting för mig, att jobba i butik och dessa arbetstider. Alltså, självklart klarar man av att jobba lite hipp som happ, beror ju på hur mycket man brinner för det också, men det är inte någonting som jag vill fortsätta jobba med.

Ena stunder har det varit riktigt roligt att jobba, kunder som varit otroligt snälla och trevliga som man har kunnat skratta med, medan vissa har varit tjuriga, dryga och otroligt irriterande!! nåja, jag har väl lärt lite om mig själv under dessa två år också, haha. Man har skapat lite kontakter, folk har verkligen tyckt jag har gett en bra service och att de verkligen har tackat för min hjälp som jag gett. Och det tar jag med mig i mitt bagage om att jag KAN verkligen, service är inte någonting jag är dålig på. Sen har jag också fått varit med om att några kunder jämfört mig med vissa kändisar som Kate Winslet. En kund stod och studerade mitt ansikte väldigt noggrant och jag tänkte: nej... nu har jag typ världens största såsfläck i mungipan eller dill mellan tänderna. Men så sa hon: Jag måste bara säga, du är väldigt lik en kändis. Själva ansiktsformen.

Det jag inte kommer sakna är:

- Kunder som kommer in utan kvitto... "oj, nu har jag ju inte det med mig" eller "slängde nog visst det, går det bra iallafall?". Det är någonting som jag verkligen inte kommer sakna, för de förstår inte att kvitto är rätt bra att ha, men de tänker inte!

- Kunder som lämnar tillbaka försenade rea-varor. Vi har 7 dagars öppetköp och bytesrätt, vilket är mycket för att vara rea tycker jag. Så hade jag en kund som kom in på tionde dagen och slänger upp en tröja som är för stor för hennes barn. Nekar trevligt och säger att tyvärr har det gått för långt. Som svar får jag: Jaha?! och vad ska jag göra av den då?"??"?!??!?!!I="(/#(/#%#€&# typ. MAN BA: JA, SLÄNG DEN ELLER SÄTT PÅ DIG DEN SJÄLV!!!!!!! PROVA KLÄDER INNAN KANSKE, ELLER GE BORT I PRESENT. DET HANDLAR OM 75 KRONOR. Ungefär så ville man till sist skrika.

- Folk som lämnar kläder kvar i provhytten. SNÄLLA, häng tillbaka. Man kan komma in och hitta ett hav av byxor i ena hytten för att komma in till nästa och hitta femton tröjor hängda och slängda överallt!

- Folk som bara "lägger av" kläder där dom inte ska vara. Hittar massor med damkläder på barnavdelningen (hallå?! dam är på väg ut, ta med dig tillbaka!!) eller när de bara hänger in kläderna i reasnurrorna, kan vara både barn, dam och herr kläder. Ingen respekt för fem öre, så tråkigt, blir dubbeljobb liksom!

- När man erbjöd klubbmedlemskap så fick man ALLTID höra, då menar jag ALLTID: tar ni inte på personnummer? Det är massor med butiker som har börjat göra det. Så himla enkelt!!! (1, vill du lämna ut ditt personnummer så att hela allmänheten ska höra det? Ganska personligt, men fine, skrik ut det ba!! bli hackad om inte annat, man vet inte vad det finns för folk där ute. 2, om vi ska byta system kostar det typ millar och det är inte "bara att byta" heller.) varför förstår folk inte? eller är det jag som är bitter som fan på folk?? hahaha.

- Folk som hela tiden frågar om vi har halva rea. NEJ, vi har inte det året om, dygnet runt. Det sitter skyltar där det står om det är halva rea-priset, LÄS SKYLTARNA!

- Folk som raderar sms och inte får nyttja sina erbjudanden, men alla andra får. LÄS SMSET NOGGRANT SÅ SLIPPER VI DISKUSSION OM ATT MAN MÅSTE LÄSA HELA SMSET. Tack.

- Snälla kunder, värdecheckar som INTE är era, kom inte in med dom och bli sura för att ha ett "det är ju ändå min mans" - drama OCH utan underskrift. Det är en säkerhet för ER. Tänk om någon snott den från er och påstår att det är Anders Andersson och så kommer ni in och skyller på oss osv. TÄNK ett steg före, tack.

Finns hur mycket som helst som jag skulle kunna skriva om. Kan skriva in lite anekdoter på bloggen lite då och då.
Sen finns det underbara kunder som faktiskt hänger tillbaka, kan skämta tillbaka, ha ett leende på läpparna, vara förstående osv. Guldstjärnor är ni alla!

Ja. Nu börjar en ny resa, och jag har ingen aning om vart den kommer att leda mig. Spännande!

1 kommentar:

Jenny Frank sa...

Vilket viktigt inlägg! Otroligt intressant att läsa!

Och en sak. Jag har alltid kännt inom mig att det kommer gå bra för dig. Enda sen vi gick på teatern så har jag vart övertygad om att du kommer få en bra framtid. Har liksom aldrig tänkt något annat. Är helt övertygad om att du kommer få göra det du vill och att allt slit kommer ge utdelning. Kämpa bara på och var precis den roliga och gulliga tjej som du är!