10.10.2012

Mitt favoritminne - dag två

Wow... detta var svårt då jag har massor med favoritminnen. Svårt att bara välja ett men jag ska försöka. Jo jag har ett.

Förr på tv gick det ett program, nästan som idol, fast detta var ett program där grupper skulle få en chans att börja med sin musik. Jag följde programmet slaviskt och satt bänkad varje fredag när det var veckofinaler om vilka som skulle få stanna kvar eller inte. När det var dags för den stora finalen så vann den gruppen som jag hejade på och var verkligen överlycklig, jag skulle köpa deras skivor och när det var dags för deras konsert så ville jag verkligen gå.

Jag hade varit i skolan, då jag gick jag på Tunaskolan i femman, och var 11 år. Det var fredag och äntligen så var helgen framme, och jag hade ingenting inplanerat, bara vara hemma. När det börjar närma sig sen eftermiddag säger mamma att vi ska åka iväg. Jag frågar så klart vart någonstans men hon säger ingenting mer. Jag blir väldigt nyfiken och börjar fråga ut vart vi ska någonstans. Mamma och pappa ler men pratar inte alls. Nehe, då får jag väl sitta och vänta då. Bilen rullar in mot stan, och vi parkerar inne i gamla Åhlenshuset, vad heter det nu? ........ Igor såklart. Ja, Åhlens låg ju där förr. Så vi kliver ur bilen och börjar gå in mot affären. Jag hör MASSOR med folk och tänkte vad i hela friden ska vi göra? När jag kommer in i affären ser jag ett stort plakat att gruppen som vann "idol" ska ha konsert i Åhlenshuset. Supernatural hette gruppen och gissa om jag blev glad?! Svar: Ja!
Jag sprang ned för att ställa mig så långt fram som möjligt, för det var det bästa bandet jag visste just då.

Jag stod nästan längst fram och lyckan i kroppen var obeskrivlig. Lyckan över att jag har så fina föräldrar som tog med mig på denna konsert, själva överraskningen. Jag älskar sådant, det är ju minnen för livet liksom. Efteråt när det var slut så fick man ställa sig i kö för att få autografer och jag fick från alla fem. Jag somnade väldigt gott den kvällen måste jag säga.

Det är  nog mitt favoritminne, samt att jag har tusen miljoner andra positiva minnen, men detta är så fint. Själva tanken.

Låten som jag älskade. Nostalgi på hög nivå.

Inga kommentarer: